Forskningsnoder

För att stimulera tvärvetenskap och nya forskningsidéer finansierar fakulteten för utbildningsvetenskaper för närvarande fem forskningsnoder. Syftet med forskningsnoderna är att ge forskarna möjlighet att bygga upp större tvärvetenskapliga samarbeten både inom fakulteten och utanför.

Noderna fungerar som en drivbänk för utvecklingen av nya forskningsidéer, tvärgående arbetsformer, internationalisering och externt finansierade projekt. Arbetet med noderna ger forskare vid fakulteten möjlighet att vara verksamma som forskningsledare och ger dessutom förutsättningar för att öka kontakterna och utbytet mellan forskare, doktorander och studenter på avancerad nivå. 

Forskningsnoderna leds av en forskningsledare och i noden ingår forskare från minst två av fakultetens enheter och eventuella externa samarbetspartners. De fem forskningsnoderna vid fakulteten för utbildningsvetenskap:

• Identity matters: power, knowledge and place
• Revisiting regional sociobiophysical transformation
• Språk, internationalisering, migration och utbildning
• Historiska och kritiska perspektiv på global medborgarfostran
•  Antibiotic resistance and education: Scientific literacy and scaling

Teachers and students today face major policy reforms like increases in evaluation and testing, decreases in financial resources and re-organization at all levels of the education system. At the same time, other circumstances in the world profoundly affect every-day life in schools, for instance migration and globalization. In this state of flux, mapping and investigating the complexities in educational practices and discourses call for research about teaching and learning, invested in venturing across disciplines to more clearly understand how identity and knowledge are interactively and interconnected constructed. The node, “Identity matters: power, knowledge, and place”, centres on how matters of identity and norms of knowledge are interrelated and negotiated in the texts and contexts of education. 

Contemporary educational research suggests that learning can boost socio-biophysical transformations and the need for more radical education for social transformation and social learning-centred transformation is recognised in the socio-ecological sciences (SES). However, although a plea has been made for behavioural and social change since the early work of Rachel Carson’s Silent Spring in the 1960s, how this occurs via learning processes remains a key under-researched narrative in the SES, especially in more complex areas of SES, e.g. where “wicked problems” arise at the nexus of the global Sustainable Development Goals (SDGs).

Accordingly, the research node Revisiting regional socio-biophysical transformation (Re-Set) studies how key agents of transformation for sustainability address wicked problems on a regional level, separated and in relation to each other. Re-Set focuses on new forms of socio-biophysical transformative human activity to abate regional wicked problems and boost constructive transformation for regional sustainable development. Particularly, the programme addresses schools, tourist SMEs, health agencies and culture institutions as important transformation agents in the process of driving, sustaining, and establishing regional sustainable development.

Forskningsnoden språk, internationalisering, migration och utbildning handlar om att föra samman kompetenser kring frågor om språk, internationalisering, migration och utbildning inom de två ingående miljöerna, utbildningssociologin och Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (FBA), och vidare inom fakulteten och universitetet, framför allt med språkforskning inom Institutionen för nordiska språk och forskning om internationaliseringens organisering inom Företagsekonomiska institutionen. Noden syftar även till att skapa ett forum för utbyte av kunskaper om språk, internationalisering, migration och utbildning, där verksamma i utbildningsväsendet kan möta forskare och lärare vid Uppsala universitet som beforskar dessa områden. Under året 2017 arrangeras ett antal seminarier och workshopar inom ramen för noden. 

Mänskliga rättigheter, internationell förståelse, hållbarhet och informationsflöden innebär globala utmaningar i en värld där idéer ofta krockar med andra mål och prioriteringar i skolans värld. Genom att analysera dessa utmaningar utifrån olika perspektiv och problematisera implementeringen av ett globalt medborgarskap i undervisningen kommer forskningsnoden Historiska och kritiska perspektiv på global medborgarfostran att bidra till en uppdaterad förståelse för vad undervisning i teori och praktik i en global värld kan innebära. Noden kommer att bestå av forskare med olika bakgrund och expertis kring frågor om miljö, minoriteters rättigheter, civilförsvar, globalisering, utbildningspolitik och demokrati/medborgarfostran. Verksamheten är öppen för forskarstuderande och masterstudenter.

Antibiotic resistance (ABR) is emerging as a significant sustainability challenge and one of the greatest threats to global health and having the potential of contributing to the breaking down of existing social and economic structures. ABR is a complex, multi-sectoral challenge. Apart from the medical and epidemiological components, it has sociological, economic, ecologic and developmental dimensions. As such it could be understood as a wicked issue in the sense that the challenge of ABR will probably never be finally solved due to a high level of complexity but that it rather will need to be re-solved time and time again. In response to the ABR crisis, the World Health Assembly adopted a Global Action Plan on antimicrobial resistance in 2015 (WHO, 2015). Its first of five objectives calls for improved awareness and understanding of antimicrobial resistance through effective communication, education and training. In creating awareness and developing responsible habits, education – formal and informal – is seen as crucial.

Therefore the purpose of this interdisciplinary node “Antibiotic resistance and education: Scientific literacy and scaling” is to:

1. Connect the competences on scientific literacy, scaling and education to create a platform for cooperation with researchers and educators on antibiotic resistance.
2.  Initiate this cooperation and make it sustainable over time.
3. Create an arena, in cooperation with UAC, ReAct and Department of women’s and children’s health, for sharing knowledge between researchers, doctoral students, master students and educators on the topic of antibiotic resistance and education. The activities in the node will be done in connection to the work done at Uppsala Antibiotics Center.