Fakulteten för utbildningsvetenskaper

Frågor och svar om ULF

Vad är ULF?
ULF är en nationell försöksverksamhet kring praktiknära forskning i skolan som genomförs på uppdrag av regeringen mellan 2017 och 2021.

Varför heter det ULF?
ULF är en förkortning av Utveckling, Lärande, Forskning.

Vad är syftet med ULF?
Syftet med ULF är att stärka den vetenskapliga grunden i skola och förskola, samt förbättra forskningsbasen i lärar- och förskollärarutbildningarna.

Vad är målet med ULF?
Målet är få fram långsiktigt hållbara samverkansmodeller – en infrastruktur – mellan akademi och skolhuvudmän när det gäller praktiknära forskning. Infrastruktur ska här förstås som alla de organisatoriska förutsättningar som krävs för att möjliggöra praktiknära forskning: tjänstebeskrivningar, fördelning av resurser, upprättandet av gemensamma mötesplatser och forskningsmiljöer et c. Efter försöksverksamhens slut ska framgångsrika samverkansmodeller kunna permanentas och börja användas nationellt.

Varför behövs ULF?
Enligt skollagen ska skolan vila på vetenskaplig grund. Det innebär att lärare och förskollärare ska basera sin yrkesutövning på forskning. Men då behöver forskningen vara relevant, utgå från skolans verkliga behov och ha som mål att utveckla undervisning och annan verksamhet vid landets skolor och förskolor. En av utgångspunkterna för ULF är det upplevda glappet mellan teori och praktik som gör att utbildningsvetenskaplig forskning inte alltid är tillämpbar. Genom att utveckla samverkansmodeller där forskare och lärare forskar tillsammans kan detta glapp överbryggas och leda till att forskningen svarar på frågor som det finns ett behov av att få svar på i verksamheten. Ett samarbete kring lärarutbildningen är också viktig och kan ge mer relevanta forskningsinslag och en mer utvecklingsorienterad verksamhetskoppling, till exempel genom att utarbeta olika verksamhetsintegrerade arbetssätt utöver verksamhetsförlagd lärarutbildning (VFU).

Vad är skillnaden mellan ULF och tidigare praktiknära forskning?
ULF-uppdraget har som fokus att utveckla långsiktigt hållbara samverkansmodeller och på så sätt stärka förutsättningarna för den praktiknära forskningen. Detta ska ske genom att på ett systematiskt sätt pröva olika modeller för samverkan mellan universitet och skolhuvudmän, samla in och dokumentera erfarenheter av hur samverkan fungerar, samt lära av erfarenheterna för att få ett samarbete som ska hålla långsiktigt. Verksamheten ska också präglas av jämlika villkor mellan akademi och skolväsende i genomförandet – både lärare och forskare ska kunna ta initiativ till forskningsprojekt.

Hur kan samverkansmodeller för praktiknära forskning se ut?
Samverkan kring praktiknära skolforskning kan handla om:

  • Att genom s.k. delade tjänster skapa förutsättningar för disputerade skollärare och skolledare att ha både forskning och undervisning i sin tjänst.
  • Att lärosäten kan utveckla möjligheter för forskare att arbeta både på lärosätet och hos huvudmannen.
  • Att forskare och lärare eller förskollärare bedriver forskningsprojekt tillsammans.
  • Att etablera forskningsmiljöer hos både huvudman och lärosäte där lärare/förskollärare och forskare kan träffas för att t.ex. gemensamt formulera forskningsfrågorna.
  • Att utöka samverkan med lärarutbildningen, till exempel genom att studenterna under hela sin studietid ska kunna bli delaktiga i forskning genom empiriinsamling, analysseminarier, examensarbeten mm.

Hur fungerar ULF i praktiken?
Att lärosäten och skolhuvudmän tecknar avtal (ULF-avtal) om samverkan är en förutsättning för att försöksverksamheten ska leda till framgångsrika och hållbara samverkansmodeller. Lärosätena har ansvar för kvaliteten i forskningen och i lärar- och förskollärarutbildningen. Skolhuvudmännen har ansvar för verksamheten i skolan och förskolan. Avtalen sänder viktiga signaler om att parterna är beredda att skapa de förutsättningar som krävs för att forskare, lärare och förskollärare i det dagliga arbetet ska kunna samverka kring forsknings- och utvecklingsarbete.

Hur organiseras ULF?
Fyra lärosäten har huvudansvaret för försöksverksamheten: Göteborgs universitet, Karlstad universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Varje ansvarigt lärosäte leder arbetet i en nod. I dessa noder ingår ytterligare lärosäten. Totalt deltar 25 lärosäten i försöksverksamheten, inklusive de nodansvariga universiteten.

Arbetet i varje nod handlar om främst övergripande verksamhetsplanering, fördelning av medel och kunskapsutbyte. Noderna styrs via organ med representation från både akademi och huvudman.

Samverkan sker också på nationell nivå mellan de fyra lärosäten som har huvudansvar för försöksverksamheten.

Samverkan mellan lärosäte och skolhuvudman organiseras genom överenskommelser i form av ULF-avtal.